Elva timmar och 300 bilder senare

Hemma på hotellet igen! Jag vandrade iväg strax efter kl 7 i morse och är hemma nu, elva timmar senare. I kameran har jag under dagen skördat nästan 300 bilder och de ska tas om hand nu. Många är dubbletter upphöjt till 10, bara de bästa tas om hand, men det är ändå en del jobb att göra.

Jag fick sällskap under dagen av en dam från Brisbane, Australien. En 68-åring som rest lite varstans i världen och som även gjort en jorden-runt-resa på sex veckor. Två veckor är hon i Japan och åker hem igen på tisdag. Hon bor ett par hållplatser ifrån mig och vi hade sällskap på tåget hem också. Men att åka tåg är inget man behöver oroa sig för. Det funkar på samma vis här som i London, Bangkok och Köpenhamn. Det är dock fler linjer och stationer här än i Köpenhamn …

Det är skyltat både på japanska och med ”vanliga” bokstäver och välorganiserat i kubik. 200 yen kostade resan hem från Tokyo Station på ca 20 minuter. 200 yen är ungefär 13 SEK. Jag laddade kortet med 5000 yen så jag kommer att kunna åka kors och tvärs för de pengarna under mina dagar här utan att behöva ”top it off”.

Barbara, dagens bekantskap, gav mig också några tips vad gäller transporter. När man åker i rulltrappan ställer man sig till vänster – inte till höger som vi är vana vid – om man ska åka. Vill man gå i rulltrappan gör man det till höger. När man ska stiga på tåget ställer man sig i KÖ! Två köer vid varje markering som visar var dörrarna kommer att öppna sig. När folket som ska ut lämnat vagnen går man in vid varsin sida, alla tränger inte in på en gång utan man går in snyggt och prydligt på led.

Det krävs nog att man sköter det här organiserat för guiden idag påstod att kommunikationssystemet är underdimensionerat med 300 % och att det finns folk som jobbar halvtid med att trycka in folk i vagnarna när det är rusningstrafik, men luften är bra och det är rent och fräscht precis överallt. I stan tänker man inte på att Tokyo har många fler miljoner än hela Sveriges befolkning. Jag tyckte det kändes bra mycket trängre på gatorna på Manhattan i mars än vad det gör här. Gatorna kantas på många ställen av träd och parkerna är många, men jag vet inte riktigt var alla miljoner japaner och turister egentligen är. Folktomt är det så klart inte, men mängden människor är inte besvärande.

Just nu äter jag en seafoodsallad som jag köpte över disk i matvarubutiken på Shibuya Station. Jättegott! En plastbytta i samma storlek som vi köper salladen i på ICA och Willys och priset var 2000 yen. Drygt 130 kronor, men det var det värt. Portionerna på restaurangerna är inte stora. Undra på att japanerna är så små … På rundturens inkluderade lunch idag fanns det att välja på kött, fisk och spagetti med tomatsås. Jag valde fisken som var någon slags torskfisk, två räkor, en bukett broccoli, två förkokta minimorötter och EN HALV röstiliknande potatiskaka. EN HALV! Tunn var den också. Vem sjutton kommer på att servera en halv rösti? Det kändes snålt, men annars är jag mycket nöjd med dagen.

nyhet_tokyo_station_1_140529 nyhet_tokyo_station_2_140529

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: